Ring helst inte

07.01.2017 kl. 15:50

Har i forskningssyfte läst igenom lite gamla dagböcker och uppsatser. Det är verkligen roligt och något förfärande att jag är precis likadan nu som för trettio år sedan. Tydligen har jag odlat samma sorts "humor" under hela mitt liv och dessutom verkar jag alltid ha älskat att fantisera det ena och det andra. Nu när jag läser mina uppsatser från lågstadiet kan jag inte undgå att fundera på vad läraren tänkte, hade jag fått läsa sådana texter av ett barn hade jag antagligen gjort ett hembesök.

I en uppsats funderar jag på hur det kommer att vara sedan när jag är en mycket känd författare. Jag oroar mig över att folk kommer att ringa till mig hela tiden, det kommer att bli jobbigt anser jag. Beundrarbrev, det får dom däremot gärna skicka. Inte visste jag att jag redan som liten ogillade att folk ringer, däremot vet jag att jag alltid haft höga tankar om mitt skrivande. Det har alltid varit mycket snack men lite verkstad. 

Kommentarer (1)
Spamfilter
Skriv siffran 2 med bokstäver:
Hahaa! Det var klockrent!
Men det är ganska kul att läsa sådant man skrev som tonåring, och då man (läs jag) var 25-45 - det finns ju i dagböckerna.
Älskar dina reflektioner!
Carita09.01.17 kl. 18:21
Tack! Och kram.
09.01.17 19:04
Anne Hietanen