Hembesök

Och igen behöver jag hjälp, den här gången en mycket rolig grej. Lasso skall göra ett program om hur folk bor och jag skall göra några hemma-hos-reportage.

Nu behöver jag tips på lite speciella hem. De behöver inte vara jättespeciella, men lite speciella åtminstone. Så bor du i en liten container eller i ett spökslott hör av dig genast till mig. (anne.hietanen@yle.fi)

Eller känner du någon som inrett med lite speciell stil så är jag också intresserad. Det behöver inte heller vara ett hus man bor i året om.

 

Publicerad 10.10.2016 kl. 10:33

Hanoi

Hjälp, på julafton kommer jag att befinna mig på något mystiskt berg i norra Vietnam. Vi skall bo hos olika suspekta familjer under vår vandring. Eller jag vet inte om de  är suspekta, men varför skulle de inte vara det?

Vi kommer att bo i Hanoi också nästan en vecka och nu undrar jag om någon har bra Hanoitips? Hotell och restauranger och sådant intresserar.

 

 

Här är jag på mitt livs första thailandsresa i början av året.

Publicerad 07.10.2016 kl. 17:07

Late bloomer, eller kanske bara late

Har en text ute idag här. Oerhört pinsamt att erkänna att jag inte tidigare riktigt förstod varför jag skulle vara feminist. Men kanske någon annan känner igen sig, sällan är man ju ändå så originell som man kanske vill tro.

 

 

 

 

 

Publicerad 06.10.2016 kl. 12:13

Emma Cline

Den här boken är helt enkelt perfekt. Eller nej, jag hittade en mening som var lite för mycket, men annars är varje ord perfekt.

 

 

Den där fula meningen fanns på sidan 104 om jag inte missminner mig. Handlar om hur till och med någons finnar på hakan var betydelsefulla och vittnade om en inre glöd.

Har ni läst? Har ni inte läst? Boken berättar om kvinnorna kring en sektledare (förlagan är Charles Manson). Cline kommer också snart att medverka i ett avsnitt av Lasso, men inte ikväll.

Ikväll har vi en fantastisk feministdebatt som min roomie Ida Henrikson leder. Jag skulle själv  hellre äta mina skoskav än dra en feministisk debatt. Jag skulle antagligen redan i mening nummer ett säga något som skulle få alla att hoppa ut genom fönstret. Titta gärna  på Lasso ikväll kl. 20 på Yle Fem, eller på arenan, syns faktiskt nuförtiden i hela världen.

 

Publicerad 05.10.2016 kl. 15:51

Mina nya vänner

Jag har på sistone börjat odla det enda och det andra. Det här är en liten chiliplanta som heter Nils. Nils har många vänner och jag har tänkt ge bort dem sedan när de börjar vara vuxna och ha en bra look. Men vem vet när det blir, finns här någon van chiliodlare som vet hur man skall sköta dem och hur länge det tar för dem att börja leverera?

 

 

Ps. Jag skämta bara, inte vet jag vad den här plantan heter. 

Publicerad 02.10.2016 kl. 11:17

Om att begrava sin dröm

Skrev en lite sorglig text om att ge upp en dröm eftersom den tagit mera än den gett. De första kommentarerna har tröstat mig, jag är ju inte ensam!

Och nej den här stora och gamla drömmen jag haft handlar inte om en simbassäng med valpar.

 

 

Publicerad 29.09.2016 kl. 12:37

Min största dröm

Min största dröm är att bygga en simbassäng som är full av små, små hundvalpar. Denna bassäng är öppen för allmänheten och alla som är ledsna får gratis hoppa i bassängen och gosa. (Hundvalparna har små, små hjälmar på huvudet och kommer inte att skadas av detta.)

Men innan bassängen är färdig tycker jag att denna variant inte heller är dålig. På nästa möte med mina chefer skall jag föreslå att alla Yles intervjuer görs på detta sätt. 

 

 

Publicerad 28.09.2016 kl. 16:56

Minsta gemensamma nämnaren är Ray Donovan

Hemma hos Hietanens tittas det mycket på HBO och Netflix. Jag gillar tydligen tantserier och min partner gillar annat. Ibland blir det frågan om vansinniga kompromisser för att hitta någon serie båda gillar. Ibland blir det fantastiskt och vi hittar något som båda älskar över allt annat, ibland blir det lite halvlamt som nu just då vi samsas kring Ray Donovan.

 

 

Ray på vessan. Foto: Minni

 

Publicerad 27.09.2016 kl. 22:09

Ut i skogen

Under de senaste veckorna har jag haft ovanligt svårt att koppla av. Till min stora glädje märkte jag att jag lyckades med det i några minuter när vi var ute och vandrade i Noux igår. Vi gick 8 kilometer och hela tiden var det skönt, men sedan hände det dessutom något fantastiskt, märkte att jag gått i många minuter utan att tänka på något alls. Lite som en robot och eventuellt med öppen mun. Märkte efteråt att det hade hänt och blev glad, det är väldigt, väldigt sällsynt att det inte hela tiden pågår någon analys eller planering i huvudet. Förstås är det inte så att jag går runt och tänker på viktiga saker hela tiden utan oftast är det meningslöst surrande som pågår, men också det är utmattande. Hur är det med er, upplever ni ofta att ni bara är, eller hör ni till den gruppen som hela tiden har våldsam och vildsint aktivitet i huvudet?

 

 

 

Publicerad 25.09.2016 kl. 18:40

Gråta på jobbet

Idag har jag gråtit på jobbet, så där diskret snyggt men i alla fall. En person skrek åt mig och jag svarade vänligt och sakligt förstås, men när hojtandet fortsatte började tårarna trilla. Kanske första (eller andra gången) jag gråter på jobbet. Har varit med om tusen gånger svettigare situationer och var själv förvånad över min reaktion just denna gång. Jobbigt förstås, men samtidigt var jag väldigt glad över min reaktion, det var ju en mycket sund reaktion och min motkombattant fick en liten funderare. Personen bad väldigt mycket om ursäkt och jag tror att det var väldigt bra att detta hände för oss båda.

Jag har alltid varit en mästare på att glida runt som en buddha och dölja alla känslor så att alla andra skall ha det bra. Och samtidigt har jag nog varit lite stolt också över att jag aldrig tappar greppet. Men alla vet ju att undantryckta känslor inte är bra så därför välkomnar jag nu det mesta. Mitt nästa steg är att börja försöka visa ilska också. Och besvikelse. Skall bli intressant att se var jag står och gråtskriker inom en när framtid, hoppas nu inte att jag ryter åt en människa, hellre åt exempelivis ett trafikmärke.

Publicerad 22.09.2016 kl. 14:22

För mycket

Ni vet när man har för mycket att skriva och så blir det att man skriver ingenting i stället? Vad skall jag välja att skriva om? Kanske att jag träffade Emma Seppälä idag? Nej, då måste jag förklara vem hon är och lägga in bilder och allt möjligt, hon förtjänar ett långt bra inlägg.

Nå, skall jag berätta om något som händer på jobbet? Gärna, men vad, det händer så väldigt mycket nu. På riktigt, under de fem senaste åren har det varit ganska chill på jobbet, men nu just är det lite mera på gång.  (Räknar talkshower och dylika projekt som ganska chill.)

 

 

För tillfället visar jag nu bara dagens huvud, samma bild som på instagram, så min fråga är, läser någon som inte följer min instagram min blogg? Jag tror att det är ungefär samma människor och i så fall är det ju helt dumt att jag visar samma bilder här. Eller hur? Vad säger ni? Stör ni er på att det postas samma grejer i olika kanaler? Själv är jag inte superförtjust i det.

 

 

Publicerad 21.09.2016 kl. 16:57

Måndagen i en bild

Editerar med klippare idag. Ni kan också notera min nya hobby på bilden.

 

Jag har alltså börjat gå runt med garnnystan i fickorna, det känns väldigt lugnande.

Publicerad 19.09.2016 kl. 13:17

Home alone

Jag har flytt hemmet eftersom vår städerska suger runt där för tillfället. Aldrig har jag varit så medelålders som idag när jag fort innan hon kom smet ut för att inta en sen frukost på café Röntgen vid Senatstorget. Namnet stör mig något fruktansvärt, men cafét är fint. För att lite demonstrera att min inre tonåring ännu lever gick jag fram till en maskin och ropade; Jag är redo för mammografin och sedan vill jag röntga min stjärt i kaffekokaren.*

Jag är ensam hemma hela veckoslutet och passar på att jobba undan lite grejer. Känns bättre att börja måndagen sedan när jag är steget före och inte fem spagat bakom. Började också sticka yllesockor igår. Glömmer alltid hur man skall sticka hälarna så jag brukar improvisera. Det enda viktiga är att göra likadant på bägge sockorna, annars är det inte så svårt. Fast om någon av er råkar sitta på ett bra och lätt recept på hur man stickar yllesockor så blir jag överlycklig om ni skickar till mig. Men det måste vara lätt, jag orkar aldrig läsa anvisningar, bruksanvisningar och recept om de är längre än fem rader.

 

* Klädde förstås av mig först. 

Publicerad 17.09.2016 kl. 13:01

En dag mellan för ung och för gammal

När jag var tjugo kunde jag ibland känna press över att jag hela tiden ville bevisa att jag kan fastän jag är så ung. Plötsligt märker jag nu att jag snart vill börja visa att jag fortfarande kan fastän jag är gammal.

Vet ni att det verkar ta en sekund från att gå från ung och lovande till gammal och avdankad? Ifall jag inte kommer ihåg saker kan det slå mig att hjälp, är det för att jag är så gammal. Ifall jag inte genast kan ett nytt system tänker jag att hjälp om jag hade varit tjugo hade jag lärt mig detta på fem sekunder, eller kunnat det helt automatiskt.

Nå i verkligheten är jag inte gammal, jag är fyrtiotvå och har antagligen mina bästa arbetsår framför mig, men jag har börjat tänka mera på ålder och hur man fungerar som äldre. Men åldrandet behandlar inte alla lika och att jag har kolleger i sextioårsåldern som är snabbare och mer flexibla än Zorro på pilates. Arbetskapacitet har kanske oftast mera att göra med personlighetstyp och hälsa än om just ålder. Nu skall jag springa iväg på en intervju (på finska, som jag talar bara sämre och sämre ju äldre jag blir, vad är det för skit? Obs. här är det ju min inställning som är fel och inte finskan antar jag) och hinner inte avsluta mina funderingar. Återkommer!

 

 

 

Publicerad 14.09.2016 kl. 12:32

När det blir lite fel

På jobbet har jag en hel del nya uppgifter, de flesta har att göra med nya märkliga tekniska program och snart har jag lärt mig det viktigaste, men huj vad det är förnedrande när man inte riktigt behärskar det som väntas av en. Igår och idag har jag varit i slutklippet med en klippare som aldrig klippt vårt program tidigare och jag har själv aldrig varit i slutklippet tidigare, egentligen inte alls en idealisk situation och kombination. Vi får gissa och hitta på och göra iltalypsykatseet bakom varandras ryggar.

 

Utöver detta nya har jag alla mina gamla arbetsuppgifter kvar vilket gör att jobbet just nu känns nästan lite övermäktigt och allt trängs i huvudet, kanske det var en orsak till att jag bokade flygresor till Ho Chi Min när vi egentligen skall till Hanoi. Till all tur  märkte A. detta redan nu. Skulle ha varit råddigt på plats och ställe att märka att man är några tusen kilometer från platsen där vandringen skall börja. Jag började redan fundera på hur många miljioner dollars som jag förlorade på min bokning men vet ni vad, jag ringde bara till Finnair och sade att jag bokat fel eftersom jag har fel i huvudet och de skrattade bara och gav alla pengar tillbaka. Så snällt!

Och tur att det bara var frågan om en semesterresa. Tänk om jag hade bokat en jobbresa för ett helt filmteam så att dom märker att dom är exempelvis i Filippinerna när dom egentligen borde vara i Pargas. Tänk den skammen.

Publicerad 13.09.2016 kl. 20:55