Bloggposter

Gråtkurs

Måste bara rekommendera den här grejen, samtidigt som jag lovar* att aldrig mera ta så dåliga foton. 

Handlar om den grekiska gråtkvädestraditionen, nej FINSKA skulle jag skriva. Tycker det är så extremt coolt att redan tvåtusen gått en grårkurs, funderar själv på att anmäla mig*.

Och bokpodden blir bara mer extrem, nu har vi redan gått för långt tror jag. Efter detta måste jag sluta berätta allt*.  Om  man lyssnar på någon app så kom ihåg att vi bytt namn, vi heter du Bokpodden Hietanen & Henrikson.

* Mina planer verkställs kanske i ett fall av tio. Hur är det med er?

 

Här står jag i LeLabo och låtsas att jag har råd.

 

 

 

15.11.2018 kl. 12:00

Olofs tonår

Olof har redan börjat slicka på tonårstrotset. Ibland hissar han upp sitt mittfinger och blänger hatiskt mot mig, andra gånger vill han bara gosa som en galning.

Hoppas hans tonårstrots inte blir allt för långvarigt, ett par-tre år skulle räcka mer än väl. I grunden verkar han vara en fin kille, väldigt filosofisk. Jag noterar att han utan skam stirrar och försöker förstå allt han ser. Under våra promenader sätter han sig ofta ner och glor hämningslöst på hundar, kaniner och mänskor. Precis som jag!  

Precis som matte älskar han också mat, han har faktiskt anlag för att bli en riktig hetsätare, jag tror att han aldrig kan bli mätt. På olika sluga sätt, själ han mat trots att vi försöker överlista honom från morgon till kväll, men nej, på något sätt hittar han ändå en förbjuden paj någonstans. 

 

 

11.11.2018 kl. 12:37

Olofs grötiga öron och ett tåg

Sitter i ett tåg till Verona.

Nej, det går till Åbo, ville bara testa om det skulle kännas bättre med Verona. Men vet ni det här är fruktansvärt, sitter i ett gytter av damer där en lackar naglarna! Lackar naglarna! Sug på det, tänk på lukten i tåget. En annan dam vispar mjäll omkring sig och en tredje filar naglarna så det regnar över mitt kaffe.

En fjärde äter på sina tånaglar.

Det sista var inte sant, men vet ni vad som var obegripligt sött? Jo, att Olof i morse hade ätit lite gröt och fått nästan allt på sina öron. Kan ni begripa så gulligt?

09.11.2018 kl. 07:26

Kasta pengar i regnet

Det var någon som sade att det är lika smart att skaffa hund som att gå ut riktigt tidigt på morgonen i ösregn och riva sönder sina pengar.

Det slår mig alltid nu och då hur oklar jag tycker att Olofs strategi är. Han har hela tiden grym busines på gång, men jag förstår mig inte på verksamhetsplanen. Jag märker att jag provoceras av hur lite framtidsplanering han verkar syssla med, ofta verkar han ointresserad både av det förflutna och framtiden.

Men tro det eller ej, jag gillar Olof allt mer, han har slutat gnaga och gnafsa på allt som rör sig och jag gillar också hans doft fastän den antagligen på riktigt är lite äcklig, tänk er hundpriplor och kisi.

 

 

 

 

30.10.2018 kl. 12:22

Bokmässan och jaktsäsong

Dessa dagar går åt till olika performanser på Helsingfors Bokmässa. Tänker att det skulle vara så skönt att "bara" vara där som författare och inte behöva ta ansvar över alla diskussioner.

Men jag LOVAR att skulle jag vara där som författare hade jag tänkt exakt det motsatta, att tänk att bara få vara en anonym redaktör som ingen bryr sig om.Och författarna måste dessutom sitta i olika paneler och uttala sig om allt från fotsvamp till klimatångest, på lite vilket språk som helst.

Ifall jag känner mig nervös brukar jag alltid tänka att nåmen åtminstone är det inte på finska. De gånger det är på finska brukar jag tänka att nåmen tur att det inte live-sänds för en miljon personer och om det live-sänds för en miljon personer, ja då är det lite problematiskt.

På tal om problematiskt, Olof och jag råkade ut för en våldsam chock klockan sju i morse då vi stötte på vår granne som klätt ut sig på ett spektakulärt sätt. Strumpbyxor och tofsar och girlander. Först tänke jag att han kanske spexar lite, men det passade inte alls ihop med hans bestämda min.

Nu är et ju så att Olof är en jakthund, jag hade inte riktigt förstått det, men jag brukar ändå nicka glatt när folk frågar om vi jagar mycket och därför borde jag ha vetat att vår granne följer en gammal jakttradition där man enligt etiketten klär sig på ett visst sätt på fredagar och åker ut till ett slott och jagar. Jag var bara förvånad över att det såg ut som motsatsen till Fjällreven och mera som stilig folkdans.

Men jag tänker inte vara sämre, redan nästa vecka kommer vi, att i harmoni med Olof, iklädda tofsar, strumpbyxor och fjädrar smyga runt olika herresäten och slott. Kanske välta omkull olika djur i jaktsyfte och blåsa i olika pipor. Vad tror ni om detta?

26.10.2018 kl. 10:35